Smålom fiskar i Norrmogen och häckar i fisklösa småtjärnar upp till 10 km därifrån. De kan ses sträcka in i och igenom genom det planerade området. “Smålommen tillhör de fågelarter som bedömts vara sårbara för utbyggnaden av vindkraft, i första hand med avseende på farhågor för att lommarna kanske undviker häckningsplatser i närområdet kring vindkraftverk, men underlaget för mer definitiva bedömningar är litet. Tills vidare gäller rekommendationen att man bör undvika att bygga vindkraftverk inom ett avstånd av 1 km kring häckningsplatserna och i flygstråken mellan häckningstjärnar och fiskevatten.”
Smålom övervintrar vid västkusten. “Övervintrande smålommar tycks stadigvarande undvika närområdet upptill i varje fall 2 km kring havsbaserade vindkraftverk.” (SLU Artdatabanken).

Yttrande från ornitolog Mats Andersson, Frövi Fågelklubb 210127

“Vad gäller smålom så fiskar de regelbundet i både Norrmogen och Glien och häckningslokaler finns på några platser runt om i trakten. I anslutning till vindparken kan man tänka sig häckningsplatser som xxxtjärnen och xxxtjärn och kanske xxxmossen och xxxtjärnen (strax utanför kommungränsen), men denna bedömning måste självfallet stämmas av mot besök i fält. Skulle det häcka smålommar i någon eller några av de här lokalerna hamnar de tänkbara vindkraftverken som en barriär för lommarnas stråk, från häckningsplatsen till fiskesjöarna (Norrmogen och Glien), när de matar eventuella ungar.

För både smålom och storlom rekommenderas att vindkraftverk inte bör anläggas inom ett avstånd på 1 km från häckningssjöarna, och att man ska undvika att placera vindkraftverk i smålommens flygstråk, mellan häckningsplatser och fiskevatten. Det gäller också storlommens flygstråk mellan häckningssjöarna och kringliggande sjöar, som nyttjas för bland annat sociala sammankomster med andra storlommar. 

Ett naturligt inslag hos smålommen är att den kan utebli från en häckningsplats under några år, för att sedan återkomma. Uteblivna fåglar något eller några år behöver inte betyda att häckningsplatsen är långsiktigt övergiven. Därför är det ytterst vanskligt att göra några bedömningar om smålommen på basis av en fältinventering under ett enda eller några få år.

Inventeringar i fält ingår väl i tillståndsprocessen under åtminstone en häckningssäsong och då är det viktigt att man driver frågan om konsekvent metodik. Det måste förstås gälla alla övriga artgrupper. 

Det ligger en fin myr i direkt anslutning till den planerade vindparken. Det är Dammossen belägen nordost Hägernäs och Norrmogen. Dammossen är helt opåverkad omgiven av skogsmark. I väster skiljer ett skogsområde mossen från Dammsjön. Även i sydväst finns ett höjdområde med hällar som går ner i mossen. I norra och mellersta delen finns ett gölkomplex. Den södra delen är torrare med tuvor av ljung, renlav, hjortron, tranbär och sileshår. Vid gölarna växer bl a kallgräs. I laggen finns typisk kärrvegetation med bl a starrarter och vattenklöver. I mossens kant växer tallskog med bl a dvärgbjörk och på mosseplanet martallar. Bland de häckande fåglarna kan nämnas ljungpipare, ängspiplärka, buskskvätta och sävsparv. Dessutom kan man se trana under häckningstid och orrspel på myren. Dammossens fågelliv har inventerats vid två tillfällen i regi av länsstyrelsen i Örebro län (Förändringar i fågelfaunan på Örebro läns myrar 1981-2009).”