Svenska Kraftnät visar elproduktion och konsumtion i realtid.

Vindkraften just nu, 20210116 kl 16:12, 2,8%

Svk skriver “Här får du en överskådlig inblick av fenomen i elsystemet. 

Data som presenteras på denna sida är inte fullständigt exakt och momentan. Information som publiceras för andra länder tillhandahålls av respektive systemoperatör och sammanställs av Statnett. Svenska kraftnät kan därför inte garantera att informationen är korrekt, utan hänvisar till systemoperatör för vardera land vid eventuella frågor.

Om du har andra behov av elmarknadsdata, rekommenderar vi vår elstatistiksida, europeiska Transparensplattformen samt Nord Pools webbplats.“

Placeringen är ofördelaktig ur energisynpunkt. Enligt vindbrukskollen är 8 av 11 kraftverk projekterade där medelvinden på 110 meters höjd är 5,6-7,0 m/s. Tre i medelvind 7,0-7,5 m/s.

Område för riksintresse för vindbruk har kriteriet minimum 7,2 m/s.
Optimal vind är 12 m/s. Om vinden minskar från 12 till 6 m/s återstår endast endast en åttondel av energin. Se förklaring nedan.

• Citat från Mats Lundberg
  Om vindens inneboende kraft finns mycket att säga. Luften väger ca 1,2 kg per kubikmeter. När luften sätts i rörelse innehåller vinden rörelseenergi. Vindkraftverken omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi genom att sätta snurr på propellern som driver en generator. Givetvis förbrukas en del av vindens rörelseenergi i den processen varför vindhastigheten minskar med 30 – 40 %. Det medför att VKV, som står bakom andra VKV utvinner mindre el än det/de som står framför. Inte nog med det. Vid vindens passage genom propellerns svepta yta uppstår virvlar i vinden = turbulens. Turbulens försämrar propellerns möjlighet att utvinna den energi, som egentligen finns i vinden vid en viss vindhastighet. Verkningsgraden blir sämre. mycket sämre. Turbulensen bakom ett VKV består över tiotals kilometer, som regels år VKV placerade mycket för tätt för att kunna fungera bra. De placeras för tätt för att vägnätet och dragningen av elkablar inom VKV-parken blir kortare och mindre markyta behöver tas i anspråk, Turbulens orsakas även av landskapet framför VKV. Öppna fält blandat med skogsdungar, kullar, sjöar, bergstoppar skapar även turbulens och även att vindens hastighet och riktning ändras mest hela tiden. Det medför att vindkraftverkens propeller ofta står snett mot vindriktningen och då försämrar detta verkningsgraden.

• När vindkraftsparker presenteras talas om installerad effekt Megawatt och hur många tusen bostäder denna effekt kan försörja. Det låter bra inte minst när anläggningen skall säljas till någon AP-fond eller annan kapitalförvaltare, som inte vet ett smack om den installerade effekten aldrig kommer att kunna uppnås.. Den installerade effekten kan under optimala vindförhållanden i ett helt platt och jämnt landskap erhållas vid vindhastigheter över 12 m/sekund. Vad händer med om den blåser hälften 6 m/s. På grund av att energin i vinden är beroende av volymen så är förhållandet mellan vindhastighet och energiinnehåll “kubiskt”. Dvs. Om vindhastighet dubbleras ökar energiinnehållet 2 x 2 x 2 = 8 gånger. Om vindhastigheten ökar tre gång ökar energiinnehållet 3 x 3 x 3 = 27 gånger. Om vindhastigheten i stället minskar inträffar motsatsen. Från 12 till 6 m/s återstår en åttondel av energin och från 12 till 4 m/2 återstår en tjugosjundedel. UNDER IDEALA FÖRHÅLLANDEN, som i praktiken aldrig föreligger. Om vindhastigheten pendlar mellan 3 och 6 m/s måste propellern drivas runt med anpassad hastighet för att kunna fånga upp energin när det blåser så pass mycket att vinden orkar dra runt propellern. Den el som behövs för detta arbete och för att vrida tornet efter växlingarna av vindriktningen tas från nätet, inte från VKV. Hur stor den energiförbrukningen är redovisas aldrig i ansökningshandlingarna eller i VKV-statistiken. All information, som gäller utbyggnad av VKV är ofullständig mycken information är osann.
  

I SLUs artdataportalen kan man söka registrerade observationer av växter och djur i området. Som framgår av sammanställningen finns det en rik fauna i dalgången där ett antal konflikter med vindkraften kan förutses. Man ska tänka på att dessa observationer bara är de observationer där någon ansträngt sig att skriva in det. Den verkliga förekomsten är givetvis något helt annat.
Under våren borde vi göra ansträngningar att registrera observationer av tjäder och smålom som vi vet finns i ganska stort antal i området.

Smålom fiskar i Norrmogen och häckar i fisklösa småtjärnar upp till 10 km därifrån. De kan ses sträcka in i och igenom genom det planerade området. “Smålommen tillhör de fågelarter som bedömts vara sårbara för utbyggnaden av vindkraft, i första hand med avseende på farhågor för att lommarna kanske undviker häckningsplatser i närområdet kring vindkraftverk, men underlaget för mer definitiva bedömningar är litet. Tills vidare gäller rekommendationen att man bör undvika att bygga vindkraftverk inom ett avstånd av 1 km kring häckningsplatserna och i flygstråken mellan häckningstjärnar och fiskevatten.”
Smålom övervintrar vid västkusten. “Övervintrande smålommar tycks stadigvarande undvika närområdet upptill i varje fall 2 km kring havsbaserade vindkraftverk.” (SLU Artdatabanken).

Yttrande från ornitolog Mats Andersson, Frövi Fågelklubb 210127

“Vad gäller smålom så fiskar de regelbundet i både Norrmogen och Glien och häckningslokaler finns på några platser runt om i trakten. I anslutning till vindparken kan man tänka sig häckningsplatser som xxxtjärnen och xxxtjärn och kanske xxxmossen och xxxtjärnen (strax utanför kommungränsen), men denna bedömning måste självfallet stämmas av mot besök i fält. Skulle det häcka smålommar i någon eller några av de här lokalerna hamnar de tänkbara vindkraftverken som en barriär för lommarnas stråk, från häckningsplatsen till fiskesjöarna (Norrmogen och Glien), när de matar eventuella ungar.

För både smålom och storlom rekommenderas att vindkraftverk inte bör anläggas inom ett avstånd på 1 km från häckningssjöarna, och att man ska undvika att placera vindkraftverk i smålommens flygstråk, mellan häckningsplatser och fiskevatten. Det gäller också storlommens flygstråk mellan häckningssjöarna och kringliggande sjöar, som nyttjas för bland annat sociala sammankomster med andra storlommar. 

Ett naturligt inslag hos smålommen är att den kan utebli från en häckningsplats under några år, för att sedan återkomma. Uteblivna fåglar något eller några år behöver inte betyda att häckningsplatsen är långsiktigt övergiven. Därför är det ytterst vanskligt att göra några bedömningar om smålommen på basis av en fältinventering under ett enda eller några få år.

Inventeringar i fält ingår väl i tillståndsprocessen under åtminstone en häckningssäsong och då är det viktigt att man driver frågan om konsekvent metodik. Det måste förstås gälla alla övriga artgrupper. 

Det ligger en fin myr i direkt anslutning till den planerade vindparken. Det är Dammossen belägen nordost Hägernäs och Norrmogen. Dammossen är helt opåverkad omgiven av skogsmark. I väster skiljer ett skogsområde mossen från Dammsjön. Även i sydväst finns ett höjdområde med hällar som går ner i mossen. I norra och mellersta delen finns ett gölkomplex. Den södra delen är torrare med tuvor av ljung, renlav, hjortron, tranbär och sileshår. Vid gölarna växer bl a kallgräs. I laggen finns typisk kärrvegetation med bl a starrarter och vattenklöver. I mossens kant växer tallskog med bl a dvärgbjörk och på mosseplanet martallar. Bland de häckande fåglarna kan nämnas ljungpipare, ängspiplärka, buskskvätta och sävsparv. Dessutom kan man se trana under häckningstid och orrspel på myren. Dammossens fågelliv har inventerats vid två tillfällen i regi av länsstyrelsen i Örebro län (Förändringar i fågelfaunan på Örebro läns myrar 1981-2009).”  

Bill Wahlgren                        2020-12-13
Gammelbo 460                     Eolus Vind AB
711 98 Ramsberg                          c/o Caroline Enebrand Daun

Norrmogens Vindkraftsprojekt Lindesbergs kommun

Luftrummet föreslås bli exploaterat i vår omedelbara närhet. Vår hembygds skogslandskap skall utnyttjas för produktion av el. Sveaskog är medexploatör och har ekonomiska intressen i projektet. Dessa pengar kommer inte oss tillgodo som bor här och i kommunen. Lika lite som Sveaskogs skogsvinster gör det. 

Vindkraft ger miljövänlig el! Ja, jämfört med elproduktion med fossila bränslen. Vi förenklar om vi tror att inte vatten- och vindkraft  påverkar miljön på ett uppenbart negativt sätt. Samerna kan berätta om vad utbyggnaden av älvarna har betytt för deras näring, renskötseln och även jakten och fisket. Industriskogsbruket (Sveaskog) bedrivs även där exploaterande utan att ta tillräcklig hänsyn till rennäringen. Nu anläggs även storskalig vindkraft i de norra landsdelarna. 

Landsbygden skall leva! Ett mantra som varje människa har lärt sig upprepa. Politiker inte minst. Någon har försökt sig på att säga HUR den skall fås att leva men mycket lite har gjorts. Ett antal vindkraftverk ger oss inte vår skola tillbaka i Ramsberg. Vi behöver arbetstillfällen nu och i framtiden genom att uthålligt bruka de tillgångar som finns i vårt landskap – skogen, vattnet och det småskaliga jordbrukandet som ger liv och öppenhet i landskapet och inte minst en utvecklad naturturism. Ett levande kulturliv följer med ett i allt fungerande lokalsamhälle.

Landskapsbilden 

Ett antal vindkraftverk 200-250 meter höga är ”högst opassande” i vilket skogsområde de än placeras. Därför  skall ingen möda sparas när planeringen av projektområdena  görs.

Spontant upplever vi i Rävnäsvägens samfällighetsförening (väg från  Gammelbo by till vägkorset vid Glifsån ) att projektområdet ligger för nära oss. Vi förvånas över att Sveaskog så lättvindigt pekar ut området som lämpligt för elproduktion medelst vindkraftverk. Sveaskog synes mig vara okunnig om de värden som området faktiskt har. Se nedan. Bolaget har mig veterligt inte haft någon kontakt med oss i vägsamfälligheten eller någon av byborna. 

Tre större sjöar finns från Ramsberg ner till Nyhammar. Den i mitten, Norrmogen, ligger rakt söder om Rävnäsvägen och Gammelbo by. Detta sjösystem kantas av en levande jordbruksbygd inkluderande en större egendom, Gammelbo Gård från 1600-talet. 

Om Du sitter i båt på Norrmogen eller kommer i bil över Gammelbo gårds ägor ser Du skogslandskapet höja sig i norr och i nordost. Mickelsberget  och  Flyberget i norr , Rönningberget i nordost och Dammsjöhöjderna i öster dominerar Ditt synfält. Vindkraftverken på dessa höjder är onaturliga element som inte hör hemma här i ett av Länsstyrelsen utpekat område av Riksintresse för turism och det rörliga friluftslivet.

Norrmogen tillsammans med Sörmogen (nedströms) och Glien uppströms, alla med god vattenkvalitet, är mycket viktiga landskapselement med stor betydelse för bygden. Detta tillsammans med skogklädda berg och åsar och de brukade markerna runt sjöarna är vårt landskap – en helhet och en miljö vi inte vill mista.

Vindkraftverken på dessa höjder är onaturliga element med en stor negativ påverkan på det livsrum där vi tillbringar en stor del av vår fritid  för motion bl.a. cykelstigar, svamp och bärplockning. En välbekant närmiljövars ekosystemtjänster vi inte vill gå miste om. Skogsnaturen med alla sin omväxlande ljud och tillstånd ger våra sinnen avkoppling, möjlighet till återhämtning och inspiration 

Naturmiljö och naturvärden

I Torskbäcken finns förekomst av bäcköring och bäcknejonöga vilket gör bäcken till en nyckelbiotop. Denna bäck påverkas i ett tidigt skede av utbyggandet av vägnätet och av transporter till och från området. I Länsstyrelsens T-län ”Handlingsplan för grön infrastruktur” del C kan läsas om vikten av att hålla de få vattendrag intakta som innehåller hotade arter i limniska miljöer. 

Torskbäcken och Dammsjöbäcken rinner ut i sjön Norrmogen. Sjön har ett omtalat bra sportfiske med fångst av storabborre, gös och gädda i första hand. Nämnas bör att den mindre laxfisken Nors  (Osmerus eperlanus) förekommer, vilket ger ytterligare en kvalitét åt sjön.

Det västra området med preliminärt placerade fem (5) vindkraftverk ligger i ett område från vilket grundvattnet i våra brunnar kommer. Där skall också byggas vägar och annan infrastruktur vilket inte utesluter att grundvattenströmmarna kan påverkas. 

Inom området finns skogsbestånd som innehåller höga naturvärden bl a.Mickelsberget,  även om signal- och hotade arterna är få. Dock finns där tallticka just för att förekomsten av äldre tall över 130 år är betydande. Där finns även tallar som är över 160+ år – dessa åldriga tallar får inte avverkas i södra Sverige. Mickelsbergets värde ökar emellertid när man vet om den brist vi har i våra skogar av denna naturtyp – produktiv hällmark på grunt och tämligen grunt jorddjup bevuxen med i huvudsak olikåldrig tall, mestadels av hög ålder.  Mickelsberget är ett iögonfallande landskapselement i vår bygd.

Ett granbestånd om ca 2 ha mellan Ormpussen och kraftledningen är också olikåldrigt med en del som är ca 130 år gammal. En del i väster om 0.7 ha, som avsatts tidigare, är ett blandbestånd som är avsevärt äldre. I anslutning till granbeståndet i en mindre myr om 0,5 ha växer orkidén mossnycklar (D. Sphagnicola) sällsynt på blöta näringsfattiga myrar.

Ett 120-årigt blandbestånd mellan kraftledningen och Spelbomossen innehåller en myckenhet av död ved samt garnlav och tallticka. Området är klassad som en naturvärdeslokal med vissa nyckelbiotopkvaliteter. Slutligen kan nämnas att Dammossen nordost om Dammsjön är en del av ett större våtmarksområde som sträcker sig ända ner till Riksväg 68 i sydost.

Flyttfågelsträcken

Vindkraftverken kommer att hindra de flyttfågelsträck som under våren till stor del rastar i och kring Norrmogens och Morskogas fågelsjös åkrar och ängar. De flockar som väljer att fortsätta utan rast träffar också på vindkraftverken på åsarna och bergen norr om sjön. Tranorna tvingas att med termikens hjälp cirkla sig mer än 200 meter ytterligare för att komma över och förbi rotorbladen. Vi inkräktar på deras luftrum och försvårar deras flyttvägar. Svanar, gäss och andra flyttfåglar tvingas att flyga mellan vindkraftverken. De riskerar livet!

Vi i Rävnäsvägens samfällighetsförening och alla övriga innevånare i vår natursköna trakt  vill fortsatt lyssna in våren till tranors rop, sångsvanarnas sång och de olika gässens läten på sin väg till häckningsplatserna i norr. 

Slutsats. 

Vi är mycket tveksamma till lämpligheten av det föreslagna projektet på grund av:

1. Närheten till oss boende
2. Påverkan på Landskapsbilden
3. Påverkan på naturmiljön och naturvärden.

Rävnäsvägens samfällighetsförening boende utefter Rävnäsvägen motsätter sig därför byggandet av en vindkraftspark i vårt direkta närområde.

För styrelsen Rävnäsvägens samfällighetsförening

Bill Wahlgren ordf.

Sammanfattning och slutsatser

Rapporten omfattar teknisk analys av Högsjön vindkraftstation, Finspångs kn, jämte bullerberäkning

baserat på samrådsunderlag daterat 2020-09-25 1. Samrådsunderlaget är

felaktigt och bristfällighet varför grund för samråd saknas. Följande slutsatser kan dras:

Allmänt

1. Verk placeras mindre är dubbla turbindiametern från bostad, vilket strider mot,

dels dom om tre (3) gånger dito, dels beslut om minst fyra (4) gånger diametern

2. I Danmark krävs minst fem (5) turbindiametern mellan verk och bostad

3. Arkitektonisk påverkan förekommer upp till 10 gånger turbindiametern mellan

verk och bostad med värdesänkningar som följd, och skadeståndsrätt enligt MB

4. I Danmark behandlas automatiskt skadestånd upp till 20 gånger turbindiametern

5. Hela Igelfors tätort kommer höra verkens pulserande ljud samt få verksskuggor.

Buller

1. Bullerkravet klaras för alla bostäder utom fyra (4) genom påklistrade ”hajtänder”

2. När ”hajtänderna” har tappats om några år, får ett tiotal bostäder för högt buller

3. Om ackumulerat buller beaktas får, utan ”hajtänder”, 125 bostäder för högt buller

4. Bolaget har beräknat buller för 30 bostäder medan ett pulserande, lågfrekvent,

amplitudmodulerat buller hörs till ytterligare minst 200 bostäder, Igelfors förutom

5. Bolaget har i strid med domar och beslutsföreskrifter inte utrett lågfrekvent buller

6. För trähus med t.ex. dubbelkopplade fönster förstärks lågfrekvent buller inomhus

7. Farhågor om ohörbart infrabuller framförda från EU och WHO samt i Naturvårdsverket

remiss om vindkraftbuller, lämnas därhän m.h.t. forskning före 2011

8. WHOs krav på bullernivå klaras inte för 11 resp. 20 bostäder, med/utan hajtänder

9. Motsvarande siffror vid ackumulerat buller > 38,3 dB(A) är 96 resp. 154 bostäder.

Skuggor och hinderljus

1. 2/3-delar av, av Bolaget beräknade bostäder, får lång skuggtid varför, till skillnad

från Bolagets behovsprövade skuggreglering, denna skall införas vid driftsstart

1 Filippa Giertta. Per Edström, August Borg, Marie Ernström, Johnny Carlberg, Johanna Öhman, David Rocksén,

Clas Tärnström, Hulda Pettersson. Avgränsningssamråd enligt miljöbalken, vindpark Högsjön. Holmen. Sweco

Energy AB, Stockholm. 2020-09-25, 30 sid.

Teknisk analys av vindkraftsstation Högsjön, Finspångs kommun, jämte bullerberäkning

3

2. Igelfors får skuggor över hela tätorten, vilket bör förbjudas helt m.h.t. livsmiljön

3. Eftersom stationen är liten får 16 av 17 verk förses med blixtrande, vitt hinderljus

Säkerhet – våtmarker

1. I strid med samrådsunderlagets text, att is bildas vid underkylt duggregn, kan is

bildas vid upp till + 3,5 ° Celsius på marken till följd att utstrålning på hög höjd

2. Ett (1) verk ställs med fallzonen på elkraftledningen mellan Igelfors – Grytgöl

3. Risk för iskast sträcker sig över vägen Igelfors – Grytgöl, med risk för gåenden

och cyklanden som följd, större delen av året, så snart det blåser på hög höjd

4. I övrigt stäcker sig riskzon för iskast nära eller över några bostäder med risk för

boenden, att lämna bostaden, eller gå på egen tomt större delen av året som följd

5. Bolaget värnar om våtmark och vatten, men ställer 12 av 17 verk dem för nära

Uppförandekoden

1. Stokastisk placering av verk respektive olika beteckning på verk i beräkning och

på karta, såväl vad gäller buller som skuggtid, är en återgång till tiden före koden

2. Gängse förfarande före uppförandekodens tillkomst var att ständigt växla beteckningar

mellan karta och beräkning samt att ändra dessa för att förvilla grannarna

3. I detta fall har bevisligen verk 17 störst Nord-koordinat, men är utritat sydligast.

Övrigt

1. Bolagets alternativa områden strider mot Miljöbalken och är ity navelskådande

2. Texten om stoppområden är dubiös då alla 17 verk utom fyra (4) placeras precis i

kanten av stoppområdena med turbinbladet och fundamentet inpå stoppområdena

3. Nyttjandegraden blir bara 34,7% p.g.a. vindvakar jfrt med prospekterad 38,6%,

då verken placeras rent för tätt, ned till 3,6 gånger turbindiametern mellan verken

• Vindkraftparken föreslås att placeras i omotiverad nära anslutning till befintlig bebyggelse som

används för både permanent och fritidsboende. Enligt Länsstyrelsens vägledning bör avståndet

mellan bostäder och vindkraftverk vara minst 1 kilometer1.

• Den kommer till stor del att ligga inom ett av länsstyrelsen utpekat område av riksintresse enligt 4

kap MB där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska beaktas vid

bedömning av tillåtlighet av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. För friluftsområden

där naturupplevelser och/eller tystnad betraktas som viktiga kvaliteter gäller 35 dBA som gräns för

högsta ljudnivå1.

• Den skulle även delvis komma ligga inom en av länsstyrelsen nyligen utpekat så kallad värdetrakt

(Handlingsplan

används för både permanent och fritidsboende. Enligt Länsstyrelsens vägledning bör avståndet

mellan bostäder och vindkraftverk vara minst 1 kilometer1.

• Den kommer till stor del att ligga inom ett av länsstyrelsen utpekat område av riksintresse enligt 4

kap MB där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska beaktas vid

bedömning av tillåtlighet av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. För friluftsområden

där naturupplevelser och/eller tystnad betraktas som viktiga kvaliteter gäller 35 dBA som gräns för

högsta ljudnivå1.

• Den skulle även delvis komma ligga inom en av länsstyrelsen nyligen utpekat så kallad värdetrakt

(Handlingsplan

Malingsbo-Kloten

Naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten är ett höglänt och kuperat barrskogsområde beläget i de centrala delarna av Bergslagen.

Naturvårdsområde

Malingsbo-Kloten är inte ett naturreservat utan ett naturvårdsområde, med ett betydligt svagare skydd för naturen än vad som är fallet i de flesta naturreservat. Därför pågår t ex ett aktivt skogsbruk inom Malingsbo-Kloten. Endast mindre delar av skogen är äldre skog med höga naturvärden. Några av de allra finaste gammelskogarna har därför skyddats genom att de ombildats till naturreservat, något som t ex är fallet med reservaten Södra Sandsjöåsen och Långa tjärnarna. Dessa reservat ingår inte längre i naturvårdsområdet, även om man vid en första blick på kartan kan få det intrycket.

Naturvårdsområdet sträcker sig även in i Västmanlands och Dalarnas län.

Malingsbo Kloten i Dalarnas län

Malingsbo Kloten i Västmanlands län

Utredning pågår

Naturvårdsområden kunde förr bildas med stöd av naturvårdslagen. Möjligheten försvann när naturvårdslagen och en del annan lagstiftning omarbetades och inlemmades i Miljöbalken. Eftersom naturvårdsområdet har en oklar status har Länsstyrelserna i Dalarna, Västmanland och Örebro nyligen initierat en process för att utvärdera Malingsbo-Klotens fortsatta behov av skydd och förvaltning.

Höglänt område

Området ligger på gränsen mellan de tre länen Dalarna, Västmanland och Örebro. I Örebro län ligger Malingsbo-Kloten inom Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner. Området är av riksintresse för friluftslivet och skyddades 1981. Vanliga friluftsaktiviteter är skridskoåkning, skidåkning, fiske och jakt. Området ägs av Sveaskog AB som upplåter jakt och fiske, samt förvaltar området med avseende på anordningar för besökare. Huvuddelen av området ligger över högsta kustlinjen och domineras av moränklädda höjder, med mycket litet inslag av kala bergstoppar. Inom området finns källflödena till flera av Mellansveriges stora vattendrag och området är rikt på tjärnar och sjöar. Här finns också ett stort antal små och medelstora myrmarker.

Bergslagsbygd

Fyra århundraden av bergsbruk, järnhantering, jordbruk och framför allt skogsbruk har satt sin prägel på områdets vegetation och bebyggelse. Kalhyggesbruket dominerar dagens landskapsbild, men mindre delar av det gamla odlingslandskapet hålls fortfarande i hävd. Endast enstaka byggnader samt ruiner och andra lämningar återstår av bergsbrukets och järnhanteringens anläggningar.

En led har skapats av Erik Lagerman och Henrik ? i området som har potential att skapa underlag för friluftsliv och upplevelser i det natursköna landskapet. Detta skadas svårt av projektplanerna.