“För att ekosystemen på land ska fungera behöver vi bevara och skydda arternas livsmiljöer. Genom att etablera ett verkligt hållbart nyttjande samt skydda och förvalta de för naturvårds- ändamål mest värdefulla områdena och restaurera ekosystem och bestånd av arter som är alltför hårt utarmade, kan en grön infrastruktur skapas.”
Vi delar intressen med Naturskyddsföreningen som de formuleras i dokument och aktiviteter. Nf lyfter fram hållbar framtid och värnande av naturmiljöer, hotade arter, ljud- och ljusnedskräpning i landskapet. Viktigt att vi utvecklar ett samarbete som stärker argumentationen.
Naturvårdsprogrammet innehåller många skrivningar som gör etableringen omöjlig att förena med kommunens antagna mål. Nedan bara några exempel ang småvatten och tystnad.
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Nuläge
Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker. Många av de utsatta arterna hotas framför allt av förändringar i sina livsmiljöer. Därför behöver många olika typer av våtmarker skyddas, återställas och skötas.
Östra delen av Lindesbergs kommun har en ovanligt hög koncentration av myrmarker och är ett av länets myrrikaste områden. Inom detta område är Getapulien (Stormossen och Spelmossen), Hällabomossen och Hafallsmossen utpekade i Myrskyddsplan för Sverige 2007. Områdena utgör ett större komplex av flera olika våtmarkstyper som dessutom är relativt opåverkade av människan. I dessa områden är ensligheten, tystnaden och vildmarkskänslan påtaglig och i Hafallsmossen finns starka populationer av sällsynta och hotade fjärilsarter. På flera av mossarna finns ett förhållandevis rikt fågelliv med nyckelarter som t ex ljungpipare och trana, även orrspel förekommer. Länsstyrelsen beslutade 2009 om bildande av naturreservat i Getapulien och Hällabomossen..
Småvatten är en typ av miljö som hyser en mångfald av arter. Fisktomma småvatten kan vara de art- och individrikaste sötvattensmiljöerna man kan hitta. De utgör livsmiljöer för grodor och salamandrar samt för ett stort antal växtarter och vattenlevande småkryp som sländlarver och dykarskalbaggar. Lite större småvatten är av stor betydelse för fåglar och däggdjur som här kan finna skydd, föda, viloplatser och vatten att dricka. Få inventeringar har hittills gjorts i och av småvatten. Dessvärre har många småvatten försvunnit genom den omfattande utdikning och uppodling som skett av det svenska landskapet. Detta har medfört att många djur- och växtarter som är knutna till småvatten är hotade idag. Kommunen har många sjöar och vattendrag, men få småvatten. Insatser för att bibehålla och restaurera småvatten kan därför behövas.
18
Principer för myllrande våtmarker
Lindesbergs kommun ska i sin planering löpande bevaka att biologiskt eller kulturhistoriskt värdefulla våtmarker inte skadas vid exploatering av mark eller annan verksamhet.
Kommunen, de kommunala bolagen och arrendatorer ska i skötsel och anläggning iaktta stor försiktighet i våtmarker och småvatten.
Dikning och kalkning av våtmarker ska undvikas.Lokala miljömål för myllrande våtmarker1. Öka antalet skyddsvärda våtmarker/småvatten i kommunen från läget 2008. Omskrivet regionalt målÅtgärder för myllrande våtmarkerA. Arbeta för att restaurera/anlägga två våtmarker/småvatten före 2015. Delmål 1
15. God bebyggd miljö
Nationellt miljömål
Tystnad är en kvalitet som vi måste värdesätta och värna i vårt samhälle. Tillgången till tysta områden minskar. Det är lätt att förstöra en tyst miljö, genom att infrastruktur byggs ut eller att annan exploatering sker. I natur och friluftsområden dit man söker sig för rekreation och avkoppling är i princip alla ovidkommande ljud störande. Kraven på bullerfrihet varierar mellan olika områden beroende på vilken typ av område det är och till vad det används. För att i planeringen kunna värna tillgången till tystnad och bullerfrihet behövs ett planeringsunderlag. När det gäller stora obetydligt påverkade områden är kommunen enligt miljöbalken ålagd att så långt möjligt skydda dem mot åtgärder som kan skada naturmiljön eller påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Med stora obetydligt påverkade områden avses stora oexploaterade områden där naturvärden finns bevarade. För att få ett bra planeringsunderlag för den framtida mark- och vattenanvändningen kommer en inventering och avgränsning av tysta områden och stora opåverkade områden att göras.
Vår site handlar egentligen inte om vindkraft generellt men här finns information om hur vi kan påverkas lokalt och är därför relevant. Flera av våra lokala verksamheter är beroende av normal vegetationsutveckling. Flera av våra skyddsvärda arter i både floran och fauna är beroende av normal nederbörd och temperaturer. 1700 vkv undersökta i 10 år. Bladyte-index minskade 14,5%. Chockerande effekter.
Figur 6. Blått lägre temperatur, rött högre temperatur. Marktemperaturen före och efter etablering av vkv. (Varje kryss är minst ett vkv) A. Vindriktning dagtid är från sydväst. B. Vindriktning nattetid från sydost. Observera hur området i nordöst växlar mellan mörkt rött och mörkt blått under dygnet vartefter vinden vrider sig. På läsidan stiger temperaturen.
Vindkraftverken bidrar till förhöjd nattemperatur, torrare jordar och sämre vegetationstillväxt.
Figur 7. Årliga variationen av fuktighet i marken. Beräknat genom att jämföra WFP (vkv) med NNWFP (område utan vkv). Perioden 2003-2014.
Figure 5. Visar minskande vegetationstillväxt efter etablering av vkv. GPP= Brutto primärproduktion NPP= Netto primärproduktion
(…)”För fågellivets del utgörs påverkan främst av kollisionsdöd samt undanträngningseffekter/habitatförlust. Till den senare kategorin hör bland annat att vegetation/habitat förändras vid projektering, men nu har kinesiska forskare även påvisat vindkraftparkers negativa effekter på vegetationstillväxt. Genom att undersöka satellitdata i form av vegetationsindex inom 9 km från ca 1 700 vindkraftverk under sommaren (juni–augusti) kom forskarna fram till följande:• Vindkraftparkerna hade en hämmande effekt på vegetationstillväxten; t.ex. minskade bladyte-index med 14,5 %, primärproduktionen sommartid med 8,9 % och den årliga nettoproduktionen med 4,0 %.• De viktigaste faktorerna var förändringar i temperatur och jordfuktighet.• Höjd nattemperatur medför utebliven kondens som hämmar tillväxten och produktiviteten hos underliggande vegetation. Ovanstående kan vara något att fundera över i samband med anläggning av vindkraftparker i skogs- och jordbruksmark.” https://birdlife.se/vindkraftverk-hammar…/ (https://www.facebook.com/groups/678327196180917?notif_id=1612094193674807¬if_t=groups_invite_confirmed_feedback&ref=notif Suzanne Fuchs)
Orimligt förstöra för besöksnäring, forskning och etablering av högteknologiska företag
Bygden har de senaste decennierna genomgått en typisk utarmning. Borta är skolan, affären, företagen. Kvar återstår småföretagare inom hantverk, turism, service och småskaligt jordbruk. Den enda större kvarvarande arbetsgivaren är forskningsstationen Grimsö (se nedan).
Områdets framtid beror av naturen, upplevelsen av tystnad och vildmark. Mötet med det öppna landskapet som betande djur fortfarande upprätthåller. Starka värden människor söker som annars lever i skuggan av staden och vindkraftverk. Det finns även en stor potential inom redan etablerad forskning (Grimsö Forskningsstation) samt högteknologiska företag (BeeScanning och The Swarm). Forskarsamhället kan generera spinoffs under förutsättning att de naturliga förutsättningarna bevaras och infrastrukturen stimuleras. Se mer nedan under 4.3.2.3
4.3.2.2 Besöksnäringar
Förödande för turismen.
Se inlägg https://www.nyavyer.net/lokal-turism/ “Den av er föreslagna placeringen av en storskalig vindkraftspark invid Norrmogen, kommer påverka och förändra såväl naturen, horisonten och förutsättningar till en för oss alla osäker framtid. Vänligen sök er till ett område utan Lokalt / Regionalt / Riksintresse för Natur / besöksnäringen.” Undertecknat fyra företag i bygden.
4.3.2.3 Övrigt, forskning
BeeScanning
Etablering av planerat forskningscenter äventyras. BeeScanning Global AB och i förlängningen The Swarm Global AB är projekt finansierade av medel från Jordbruksverket och Vinnova för landsbygdsutveckling respektive innovationsutveckling. Syftet med forskningsstationen, belägen direkt granne med planerade området, är utveckling av metoder med artificiell intelligens, AI, för markanvändning som gynnar pollinerande insekter. Fältförsök med bin och humlor, odling och övervakning med AI av specifika grödor, skulle försvåras/omöjliggöras med påverkan från Vindkraftverk i insekternas vilda födosöksområde.
Grimsö forskningsstation
Forskningsområdet delvis i vindindustriområdet nordväst om riksväg 68
Bysjön, Grimsö, Sörmogen och i överkant Norrmogen.
“Som en åretrunt bemannad fältstation är Grimsö på många sätt unik i Sverige och världen. Inte minst med tanke på de långa inventeringsserier på olika vilda djurslag som samlas där”. Vindkraftsetableringen förändrar förutsättningarna för de långa inventeringsserierna och riskerar därmed grunden för stationen. Forskningsområdet ligger i huvudsak på 100 m.ö.h. I norra delen möts det av Norrlandsterrängen som reser sig upp till ca 400 m.ö.h. Vindindustriområdet skulle skära av förbindelsen där emellan.
_____
Grimsö forskningsstation grundades 1974 i Grimsö herrgård via en donation från Byggmästare Olle Engkvist som en ekologisk fältstation med Naturvårdsverket som huvudman. Sedan 1992 ligger Grimsö under Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Grimsö utgör idag avdelningen Viltekologi inom Institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala. På Grimsö finns också Viltskadecenter som är ett nationellt kunskapscenter som utbildar och informerar om skador orsakade av fredat vilt och hur man förebygger dom. Idag arbetar cirka ett 50-tal personer på Grimsö, varav 2 professorer, ett 20-tal forskare, doktorander, Mastersstudenter, fältassistenter, administrativ och teknisk personal. Som en åretrunt bemannad fältstation är Grimsö på många sätt unik i Sverige och världen. Inte minst med tanke på de långa inventeringsserier på olika vilda djurslag som samlas där. Förutom kontorsbyggnader och olika laboratorier förfogar Grimsö även över ett 13 000 ha stort forskningsområde. På Grimsö arbetar man främst med tillämpad forskning inom vilt-, landskaps- och naturvårdsbiologi och bedriver forskarutbildning, grundläggande universitetsutbildning, vidare/fortbildning och information i dessa ämnen. Grimsö finansieras genom statsanslag, forskningsanslag, konsultuppdrag samt bidrag från stiftelser och fonder. (Wikipedia)
Forskningsområdet delvis i vindindustriområdet nordväst om riksväg 68
Bysjön, Sörmogen och i överkanten Norrmogen
Påverkar forskningen?
“Som en åretrunt bemannad fältstation är Grimsö på många sätt unik i Sverige och världen. Inte minst med tanke på de långa inventeringsserier på olika vilda djurslag som samlas där” Vindkraftsetableringen kommer att förändra förutsättningarna för de långa inventeringsserierna och riskerar därmed grunden för stationen.
Grimsö forskningsstation grundades 1974 i Grimsö herrgård via en donation från Byggmästare Olle Engkvist som en ekologisk fältstation med Naturvårdsverket som huvudman. Sedan 1992 ligger Grimsö under Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Grimsö utgör idag avdelningen Viltekologi inom Institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala. På Grimsö finns också Viltskadecenter som är ett nationellt kunskapscenter som utbildar och informerar om skador orsakade av fredat vilt och hur man förebygger dom. Idag arbetar cirka ett 50-tal personer på Grimsö, varav 2 professorer, ett 20-tal forskare, doktorander, Mastersstudenter, fältassistenter, administrativ och teknisk personal. Som en åretrunt bemannad fältstation är Grimsö på många sätt unik i Sverige och världen. Inte minst med tanke på de långa inventeringsserier på olika vilda djurslag som samlas där. Förutom kontorsbyggnader och olika laboratorier förfogar Grimsö även över ett 13 000 ha stort forskningsområde. På Grimsö arbetar man främst med tillämpad forskning inom vilt-, landskaps- och naturvårdsbiologi och bedriver forskarutbildning, grundläggande universitetsutbildning, vidare/fortbildning och information i dessa ämnen. Grimsö finansieras genom statsanslag, forskningsanslag, konsultuppdrag samt bidrag från stiftelser och fonder. (Wikipedia)
1. Grimsö forskningsstation. Sedan 1974 bedrivs vilt- och landskapsforskning vid Grimsö gamla herrgård.
2. Grimsö hytta var i drift 1636-1851. Fram till 1820-talet fanns även en stångjärnshammare. Av järnet smid-
de man sedan spik.
3. Grimsjörundan. Vandringsled 4,5 km.
4. Spikgården flyttades 1923 till Vallby friluftsmuseum i Västerås. Idag syns bara spåren av husgrunden. Ursprungligen stod gården i Billingbo, men övervåningen flyttades upp till Grimsö när en av två systrar gifte sig och systrarna fick dela på huset!
5. Grimsöbodar har anor från 1700-talet under namnet Grymsjö.
6. Granathagen. Bygdens samlingslokal är en fd mili-tärbarack från Ramsberg, som fick sitt namn av stenhug-garen Kalle Granat.
7. Hägernäs. Huvudgårdens ekonomibyggnader är från 1891. Mangårdsbyggnaden var arbetarbostäder för fem familjer, med tillhörande bagarstuga, mejeri och tvätt-stuga.
8. Smörkällan. Vattnet är så rent att det förr användes att ”tvätta” smöret med.
9. Glyfsån. Hyttruin och slagghögar finns att beskåda innanför bostadshuset. Hyttan var i drift från 1500-talet till 1775. Området är kalkrikt och har därmed en särskild växtlighet.
10. Gustavsbergs Gruvor innehöll järnmalm, s.k. grönskarnsmalm. Brytningen började 1889 och lades ner runt 1920. Gruvan går till 45 meters djup och den längsta orten är 140 meter lång. Gruvhål och varphögar syns än.
11. Röd jord, som innehåller järnoxid, har använts för järnframställning långt innan man började att bryta järn-malm ur berget. Strax öster om avfarten till bergverket kan man i dikesrenen intill riksvägen se hur röd jord än idag nybildas. Se också Älgmarks folder om Riddarhyttan och Röda Jorden.
12. Forshammars Bergverk. Sedan 1909 bryter man fältspat med en nuvarande kapacitet av ca 40.000 ton om året.
13. Norra Allmänningbo. Den ståtliga lönnen vid väg-korset var en gammal samlingsplats. En skylt finns där hyttan tidigare låg, vid Forsån, på väg mot Näverkärret.
14. Södra Allmänningbo. Byn hade förr en rökbastu där också lin torkades. Vid vägs ände ligger Slofallet, ett tidstypiskt gammalt torp.
15. Modigs var soldattorp fram till att soldatväsendet upphörde i mitten av 1800-talet. Tack vare järnhantering och kolning var bygden annars i stort sett befriad från att hålla med soldater.
Ni får detta brev till edra respektive e-post adresser från undertecknad folkvald politiker (obunden) i Lindesbergs kommunfullmäktige. ! Synpunkter på den av er planerade / upplåtna marken till vindkraftsparken invid sjön Norrmogen. Eolus Vind AB – Er affärsidé grundar sig på att locka markägare till arrendeavtal där markägaren erbjuds en procentsats av vindkraftverkens intäkter. Lockande och särskilt lockande för markägare som allt som ofta sliter som galärer för att få gröna siffror på sista raden, och tyvärr i vissa fall ej bryr sig om konsekvenser. !
Ni anger ett antal VIKTIGA faktorer som markägaren bör ha i åtanke inför deras intresse anmälan – Några är: Vindläget / Här borde projektet Norrmogen överhuvudtaget aldrig satts på pränt då det torde finnas MYCKET mycket lämpligare och vindsäkrare platser inom landets gränser. !
Samhällsintressen / Här anger ni att det måste finnas ett visst avstånd till bostäder och finnas möjlighet att samsas med andra intressen, om djur och naturliv. Jag är tämligen övertygad om att ni blir varse om ett flertal tydliga, sakliga, oroliga människor som ser sitt närområdes livskvaliteter hotade i svarsinlagor.
Mitt högst personliga budskap till er är – Nej tack, ni är ej välkomna att våldföra er på min/vår naturmiljögenom ert storskaliga vindkrafts projekt i min/vår by och bygd. Sveaskogs koncernledning – Efter samtal med en av edra vindkrafts ”sakkunniga” fick jag tyvärr diffusa svar på några frågeställningar vilka jag härmed begär tydliga svar på:
1. Ert affärsmässiga förhållande till vindkrafts exploatörer angavs till ett ”hundratal avtal”, jag önskar ett numerärt svar på antal avtal per senaste bokförda datum där avtalspartners namn och säte anges.
2. Totala antalet vindkraftverk som i nuläget står på ”våra” Sveaskogs marker.
3. En i nuläget uppskattad volym inrullande nya vkv´s avtal med antal vindkraftverk.
4. Enligt uppgift så är det er bolagsjurist som ansvarar för utlämning av ert regleringsbrev alternativt ägardirektiv – Tager tacksamt emot all aktuell text / skrivning som berör Sveaskogs engagemang och aktiva arbete kring vkv etablering å vårt bolag som ni är satta att vårda,underhålla och förvalta.
Ser tacksamt fram emot svar på ovan fyra punkter. !! Med vänliga vinterhäslningar från Bergslagsskogarna.
Mats Lagerman
Svara gärna till såväl arbets som privat mail adresser :
Hela området NF1och F1 ligger i/gränsar till Malingsbo-Klotenområdet och är därför klassat som Tyst/Bullerfritt område. Det betyder att “inga nya ljudkällor med varaktigt samhällsbuller bör tillkomma inom eller i anslutning till området.” Översiktsplan Skinnskattebergs kommun. sid 26
Till Eolus Vind AB / caroline.enebrand@eolusvind.com, info@eolusvind.com
Nedanstående personer/företag av denna inlaga är alla aktiva i småskalig lokalturism/besöks och kulturell näring i Ramsbergs bygden sedan många år tillbaks där vår vilda och tämligen oförstörda natur är en mycket viktig faktor för våra besökare och gäster. Airbnb är en av våra viktigare partners som våra gäster / kunder använder sig av. (Ni finner våra verksamheter/objekt under respektive kontaktinformation och person). Stadigt återkommande samt nya gäster/kunder bedyrar i våra gästböcker värdet i vår bygds vilda natur, de naturnära upplevelser som Kungsörn, Fiskgjuse,skogsfåglar mfl flygande vänner samt åtskilliga fyrbenta vilda djur bjuder på.Vår bygds sjöar Glien, Norrmogen och Sörmogenär viktiga inte bara för våra gäster/besökare/boende och det rika djurliv som vår bygdkan erbjuda. Vi arbetar i en tid där varje besökare och gäst är oerhört viktiga för våra verksamheteroch framtida utveckling. Den av er föreslagna placeringen av en storskalig vindkraftspark invid Norrmogen, kommer påverka och förändra såväl naturen, horisonten och förutsättningar till en för oss alla osäker framtid. Vänligen sök er till ett område utan Lokalt / Regionalt / Riksintresse för Natur / besöksnäringen.
Sämre miljö för pollinatörerna när tillväxten försämras. Förutom de vilda pollinatörerna försämras därmed villkoren för biodling. Chockerande läsning av Malin Crona i Tidskriften Sveriges Natur.
Lokal temperaturhöjning. Landbaserade vindkraftverk orsakar också lokalt negativa klimateffekter genom turbulensen bakom verken. Vingarna pressar varmare luft mot marken under sommarnatten, vilket höjer marktemperaturen (0,5-3,7 0C) och leder till minskad daggbildning och uttorkning.Kinesisk satellitstudie registrerade minskad vegetativ tillväxt över 9 km. Kinesisk statistik rapporterar 80 % mindre regn vid stora vindkraftindustriella anläggningar.
2. Indirekta klimateffekter
De allt högre verken genererar kraftiga egensvängningar, som överförs till horisontella markvibrationer och är mätbara över 20 km. (Rymdobservatoriet i Skottland kräver säkerhetsavstånd på 80 km. Vibrationerna kan också reflekteras mot berggrund och underliggande geologiska skikt (lerlager) för att nå markytan långt bort. De kraftiga infraljuden från höga ljudkällor (energipulser) penetrerar marken i lutande plan och ombildas till markvibrationer. Infraljud reflekteras också från atmosfäriska lager och når marken längre bort från ljudkällan. (Koreansk studie). Vibrationerna och infraljud orsakar egensvängningar i byggnadskonstruktioner som kan höja den invändiga ljudnivån med 2 dBA. (Tysk-grekisk studie). Redovisas ej i MKB.Ökade utsläpp av markbundet kol. Markvibrationerna komprimerar torvskikten i våtmarker och pressar ut surt lakvatten. Myrmarkerna innehåller 20 % av det globalt lagrade biologiska kolet, vilket syresätts och ombildas till CO2, metan och NO2.Markvibrationerna påverkar också skogarnas humusskikt och ändrar markens porositet, syre och kolbalans. Detta stör mikroorganismernas viktiga symbios med trädens rötter, som svarar för utbyte av kol mot näringsämnen och vatten. Rapport från SLU visar att framtida klimateffekter på organismernas mykorrhiza-systemkan hämma skogstillväxten i kalla klimat. Ett scenario visade en tioprocentig minskningav biomassan. Forskarna varnade för att en sådan förlust av tillväxt kan öka mängden kol i atmosfären. Bilaga”
CO2 utsläpp Ny forskning (SLU) visar att provytor vid Knottåsens och Fäbodlidens forskningsstationer börjat släppa ut lika mycket CO2 som de tidigare absorberat ca 3-4 ton CO2/ hektar och år. Svampar kan ligga bakom de ökade utsläppen. Minskad återföring av CO2 från atmosfären. Laboratoriestudier visar att vibrationer förstärker växternas rotsystem på bekostnad av tillväxt i stammar och grenar, samt mindre blad- och barryta. Det leder till försämrad fotosyntes och minskad kolupptagning. ———– Påverkan på ekosystemen medför indirekta klimateffekter genom lägre tillväxt. Vindkraftverk avger kraftigt lågfrekvent ljud som kan blockera insekternas vibrationella kommunikationssystem (< 60 Hz), vilket också leder till hämmad näringsomsättning och tillväxt.”
