Påverkar forskningen?
“Som en åretrunt bemannad fältstation är Grimsö på många sätt unik i Sverige och världen. Inte minst med tanke på de långa inventeringsserier på olika vilda djurslag som samlas där” Vindkraftsetableringen kommer att förändra förutsättningarna för de långa inventeringsserierna och riskerar därmed grunden för stationen.
Grimsö forskningsstation grundades 1974 i Grimsö herrgård via en donation från Byggmästare Olle Engkvist som en ekologisk fältstation med Naturvårdsverket som huvudman. Sedan 1992 ligger Grimsö under Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Grimsö utgör idag avdelningen Viltekologi inom Institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala. På Grimsö finns också Viltskadecenter som är ett nationellt kunskapscenter som utbildar och informerar om skador orsakade av fredat vilt och hur man förebygger dom. Idag arbetar cirka ett 50-tal personer på Grimsö, varav 2 professorer, ett 20-tal forskare, doktorander, Mastersstudenter, fältassistenter, administrativ och teknisk personal. Som en åretrunt bemannad fältstation är Grimsö på många sätt unik i Sverige och världen. Inte minst med tanke på de långa inventeringsserier på olika vilda djurslag som samlas där. Förutom kontorsbyggnader och olika laboratorier förfogar Grimsö även över ett 13 000 ha stort forskningsområde. På Grimsö arbetar man främst med tillämpad forskning inom vilt-, landskaps- och naturvårdsbiologi och bedriver forskarutbildning, grundläggande universitetsutbildning, vidare/fortbildning och information i dessa ämnen. Grimsö finansieras genom statsanslag, forskningsanslag, konsultuppdrag samt bidrag från stiftelser och fonder. (Wikipedia)
Om bygden
https://web.archive.org/web/20131113231733/http://www.algmark.se/foldrar_grimso_forts.htm
1. Grimsö forskningsstation. Sedan 1974 bedrivs vilt- och landskapsforskning vid Grimsö gamla herrgård.
2. Grimsö hytta var i drift 1636-1851. Fram till 1820-talet fanns även en stångjärnshammare. Av järnet smid-
de man sedan spik.
3. Grimsjörundan. Vandringsled 4,5 km.
4. Spikgården flyttades 1923 till Vallby friluftsmuseum i Västerås. Idag syns bara spåren av husgrunden. Ursprungligen stod gården i Billingbo, men övervåningen flyttades upp till Grimsö när en av två systrar gifte sig och systrarna fick dela på huset!
5. Grimsöbodar har anor från 1700-talet under namnet Grymsjö.
6. Granathagen. Bygdens samlingslokal är en fd mili-tärbarack från Ramsberg, som fick sitt namn av stenhug-garen Kalle Granat.
7. Hägernäs. Huvudgårdens ekonomibyggnader är från 1891. Mangårdsbyggnaden var arbetarbostäder för fem familjer, med tillhörande bagarstuga, mejeri och tvätt-stuga.
8. Smörkällan. Vattnet är så rent att det förr användes att ”tvätta” smöret med.
9. Glyfsån. Hyttruin och slagghögar finns att beskåda innanför bostadshuset. Hyttan var i drift från 1500-talet till 1775. Området är kalkrikt och har därmed en särskild växtlighet.
10. Gustavsbergs Gruvor innehöll järnmalm, s.k. grönskarnsmalm. Brytningen började 1889 och lades ner runt 1920. Gruvan går till 45 meters djup och den längsta orten är 140 meter lång. Gruvhål och varphögar syns än.
11. Röd jord, som innehåller järnoxid, har använts för järnframställning långt innan man började att bryta järn-malm ur berget. Strax öster om avfarten till bergverket kan man i dikesrenen intill riksvägen se hur röd jord än idag nybildas. Se också Älgmarks folder om Riddarhyttan och Röda Jorden.
12. Forshammars Bergverk. Sedan 1909 bryter man fältspat med en nuvarande kapacitet av ca 40.000 ton om året.
13. Norra Allmänningbo. Den ståtliga lönnen vid väg-korset var en gammal samlingsplats. En skylt finns där hyttan tidigare låg, vid Forsån, på väg mot Näverkärret.
14. Södra Allmänningbo. Byn hade förr en rökbastu där också lin torkades. Vid vägs ände ligger Slofallet, ett tidstypiskt gammalt torp.
15. Modigs var soldattorp fram till att soldatväsendet upphörde i mitten av 1800-talet. Tack vare järnhantering och kolning var bygden annars i stort sett befriad från att hålla med soldater.
16. Badplats. Braxnäs – Gröna slätt.
