Olämpligt skada parningsplatser för honungsbin
Vindkraftverk dödar så pass mycket insekter att deras effekt försämras kraftigt av de som fastnar på rotorbladen. En studie har beräknat att ca 1 200 miljarder insekter dödas av vindkraftverk, bara i Tyskland.
Det finns företag som arbetar med att rengöra rotorblad från insekter eftersom dessa försämrar effekten på vindkraftverken, under vissa förutsättningar med upp till 50 procent, enligt en studie från 2001.
Kunskaperna om påverkan på insekterna i områden med vindkraftverk är fragmentarisk men ökar. Naturvårdsverket har en del information. Bland annat hänvisas till studie genomförd vid ett vindkraftverk i Småland under sommar och höst 2017 och 2018. Enligt forskarna bör man inte dra generella slutsatser om aktiviteten (av insekter och fladdermöss. red anm) eftersom förekomsten av fladdermöss varierar mellan olika regioner, men studien är ett exempel på att aktiviteten och artantalet kan vara stor på hög höjd.
Binas parning sker i luften
Sedan 1972 har vi parat bidrottningar i detta område. Det har haft stor betydelse för avelsprogrammet för Örebroregionens Buckfast och Elgonstam.
Bidrottningar parar sig vid 5 dygns ålder och flyger då först ca 1-5 km till så kallade drönarsamlingsplatser. Där samlas 100 000-tals drönare för att på ca 30-50 meters höjd tävla om att hitta ungdrottningar för parning. Drönarsamlingsplatserna lokaliseras företrädesvis till sluttningar mot söder i lägen med lä. Se följande studie Landscape analysis of drone congregation areas of the honey bee, Apis mellifera (se länk nedan)
Drönarsamlingsplatser i lä bakom kraftverk utgör en påtaglig risk för drönare och drottningar.
Norrmogen tjänar som skärm mot väst-sydväst för främmande drönare som inte flyger över vatten samtidigt finns i princip inga tambin ost-nordost om den planerade vindkraftparken inom flera mils radie. Det behöver utredas om vindkraften kan vara igång under parningssäsongen juni-augusti utan att omöjliggöra användningen av parningsstationen.
Studie om hur insekter påverkas.
Här hypoteser kring varför insekter dras till vindkraftverk:
2.6 Hypoteser om insektsattraktion mot vindkraftsparker
(översättning Google translate)
Om migrerande flygande insekter skulle stokastiskt fördelas i luften med densiteter som varierar vertikalt enligt figur 5, skulle insekttäthet och vindhastighet i det kritiska rotorskiktet avgöra antalet insekter som bärs av vinden genom vindkraftsparkernas rotorer. I själva verket används denna enkla modell senare i den aktuella studien, som ett konservativt antagande. Det finns dock flera faktorer som ytterligare kan öka antalet insekter i vindkraftsparker. Dessa faktorer förklaras i det följande i form av ytterligare fyra hypoteser som dock försummas i modellbedömningen av hotad och skadad insektsbiomassa som presenteras senare i denna rapport: Inverkan av flygande insekter och vindparker (FliWip) – Studierapport, oktober 2018 2.6.1
Hypotes om attraktion om vindhastighet
Hypotes: Migrerande insekter väljer snabba luftströmmar strax ovanför atmosfärens ytskikt för att resa effektivt. Vindkraftsutvecklare gör lika för att optimera energiutbytet. Denna tillfällighet förklarar högre insekttäthet i vindkraftsparker jämfört med lugnare omgivningar. Bevis: Som har förklarats tidigare söker insekter under migration aktivt starka vindar för snabb, långväga förskjutning till nya häckningsområden (Johnson 1969, Reynolds et al. 2017a). Sådana vindar finns precis ovanför det turbulenta ytskiktet, särskilt i regioner med stora, plana slätter, på bergsryggar (Science News 2018) och på många kustlinjer. Vindrika migrationsspår som används av insekter i miljontals år söms alltmer av vindkraftsparker, eftersom vindkraftparker selektivt uppförs på platser med hög genomsnittlig årlig vindhastighet (Brower 2012). 2.6.2
Olfaktorisk attraktionshypotes
Hypotes: Lukten av insektsrester på rotorblad kan fungera som luktslang. Hemolymfrester på rotorblad kan locka skräp och rovdjur och vilseleda potentiella kompisar och svärmföljare. Bevis: Lukt är en av de viktigaste faktorerna i insektsbeteende (Hansson 1999). Insekter identifierar mat, kompisar och rovdjur efter lukt, med häpnadsväckande räckvidd, rumslig uppfattning och hög noggrannhet. Lukt spelar en viktig roll i insektskommunikation, svärmekoordinering och spårmarkering. Dessutom är de flesta insekter skräpmedel (Capinera 2010). Insektshemolymfrester är mycket attraktiva för dem, eftersom de ger den bästa blandningen av näringsämnen de behöver. 2.6.3
Hypotesen för akustisk attraktion
Hypotes: a) Insekter kan lockas till vindkraftsparker om bullret som härrör från vibrationer, roterande delar eller kraftgeneratorn inuti nacellen liknar det buller som genereras av stora svärmar. b) Om några insekter skulle lockas till vindkraftverk av någon av de ovan nämnda faktorerna, skulle de kunna locka till sig fler insekter genom gravitationell akustisk och synlig attraktion. Bevis: Flygande insekter producerar ett stort antal surrande ljud genom att slå sina vingar. Svärmande arter är kända för att vara mycket känsliga för akustiska signaler och individer anses vara attraherade av svärmar av ljud. Akustiska interaktioner kan vara en grund för att samordna storskaligt kollektivt beteende hos svärmar (Gorbonos et al. 2016). Som ett exempel verkar mittar vara tätt bundna till svärmen samtidigt som de är svagt kopplade inuti den. Modeller baserade på newtonsk gravitation överensstämmer väl med experimentella observationer och är biologiskt troliga eftersom gravitationsinteraktioner har likhet med akustiska och visuella interaktioner med lång räckvidd. De förutspår korrekt att individuell attraktion till svärmcentret ökar linjärt med avståndet från svärmcentret. Det finns bevis för att denna attraktion ökar med en individs flyghastighet (Reynolds et al. 2017). 2.6.4
Synlig attraktionshypotes
Hypotes: Positionsljus och färgens färg kan locka flygande insekter till vindkraftparker. Bevis: Attraktion av flygande insekter till olika färger som används för vindkraftstrukturer har utvärderats av Long et al. (2011). De vanliga turbinfärgerna ‘ren vit’ (RAL 9010) och ‘ljusgrå’ (RAL 7035) var bland dem som visade sig locka betydligt fler insekter än andra testade färger. Det är allmänt känt att ljus lockar flygande insekter, men orsaken till attraktion är ännu inte väl förstådd och diskuteras fortfarande kontroversiellt. Graden av attraktion för flygande insekter av vindkraftsparkernas positionsljus har ännu inte bedömts eller kvantifierats.
